Förbjuda all religion?
tisdag 4 januari 2011, 9:24
I morse var det dags igen, en insändare om att man borde förbjuda all religion eftersom den är roten till allt ont. Jaaaaa….för vi vet ju hur bra det blev i Sovjet och Kina.
En’ icke religiös’ (religiös förresten vad är det?*)vän sa för ett tag sen när samma kommentar kom från en gemensam vän: Tror du verkligen att människan skulle bli mindre våldsbenägen om man avskaffade all religion? Att vi skulle sluta kriga? Mycket smart iakttagelse från en ‘icke religiös’ människa tycker jag. Nej, det är nog ganska sant att det inte skulle bli bättre. För religion är inte roten till allt ont utan det handlar i stället om sociala faktorer, om förtryck och maktbegär. Religion är, som vilken annan ideologi som helst, naturligtvis ett ypperligt system för att sätta sig över någon annan. Det är väl klart att man reagerar när fundamentalismen gör sig påmind i form av attentat och annat elände, men det gäller att kunna se nyanser. Tidningarna är experter på att lyfta fram det extrema för det säljer lösnummer. Mer sällan lyfter man fram alla positiva effekter av religion. Hur den har fått människor att orka leva vidare trots motgångar och besvär. Hur den ger människor mening i en till synes meningslös tillvaro. Hur den inspirerar till kärleksfullt handlande gentemot sina medmänniskor. Hur den hjälper människor att inte gå vilse i tillvaron och hamna i destruktiva sammanhang….ja ungefär så…
*”One definition, sometimes called the ”function-based approach,” defines religion as any set of beliefs and practices that have the function of addressing the fundamental questions of human identity, ethics, death and the existence of the Divine (if any). This broad definition encompasses all systems of belief, including those that deny the existence of any god, those that affirm the existence of one God, those that affirm the existence of many gods, and those that pass on the question for lack of proof. ”
(Ung. allt vad vi människor gör för att komma tillrätta med de stora frågorna, troende eller icke troende)
Men om man nu är övertygad om att all tro på en gud bara är trams, oavsett vad guden heter, vad gör man då ? Borde inte människan känna att godheten och kärleken finns inom oss, liksom det onda tyvärr. Att vi ska bejaka det goda och hålla tillbaka det onda. Att det finns en risk i att hänvisa uppåt d.v.s inte bejaka det goda och agera utifrån det.
Ja, är man övertygad så är man. Själv tycker jag att livet vore oerhört trist utan den fascination som jag väljer att kalla Gud. Att bejaka det goda är för mig att bejaka Gud…men som allt annat är det ju en tolkningsfråga….jag anser att om man bara hänvisar uppåt så har man inte integrerat sin tro och då blir det bara ett påklistrat beteendemönster och inte en livsbejakande tro som kan bära genom allt.