Så var det dags för valpkurs igen. Vi fick träna på att fresta valparna med korv för att träna in ”nej” och ”varsågod”. Och lite inkallningsträning och stanna-träning.

Fredrik och Doris. Och i bakgrunden ledaren Yvonnes särbo och Yvonnes tik Ritza.

Korvfrestelsen gick faktiskt bra. Doris är ganska bra på ”nej” och ”varsågod”.

I bakgrunden fina akitan Fuji.

Här tränar vi på att hämta hunden i bilen. Gimli sitter kvar fint och väntar på varsågod.

Och efter träningen fick Doris, Selma och Mollie leka. Tussen i fram är Selma.

Sen vägning den här veckan. I dag tisdag väger Doris 32 kilo och är 63 cm i mankhöjd . (30 kg och nästan 61 cm förra söndagen).

I kväll har vi varit på valpkurs igen. Doris var på riktigt bushumör men skötte sig bra ändå. Vi fick en fin kontakt till slut och hon var jätteduktig på inkallningen förutom när ledaren Yvonne tittade på. Då försvann hon in i skogen och jagade träd och buskar. Eller valpkompisen Selma. Men det var bra, vi fick goda råd hur vi skulle göra. Vi fick också träna på att möta andra hundar. En sak Doris är riktigt grym på är ”sitt kvar!” och så sitter hon där tills man ropar.  Nu är vi hemma. Är smått skräckslagen inför Doris tonårstid när hon kommer att glömma allt vi har lärt henne (enligt alla man pratar med).

I går var det dags för valpkurs igen. Den här gången höll vi till i boulognerskogen. Vi fick träna på kommandot ”marsch” som innebär att valpen ska springa mellan två personer. Det var väldigt kul, kanske mest för att Doris var sjukt duktig på det. Vi fick också träna på inkallning och lite trix kring det. Ledaren Yvonne är superduktig, vi lär oss massor varje vecka. Och alla som är med är så trevliga och har så duktiga och fina valpar. Man vill ha allihop!

I går kväll var vi på valpkurs! Ni kan ju tänka er hur lätt det är att försöka få fokus från er valp när det står fem stycken uppspelta potentiella lekkompisar omkring den. Men Doris skötte sig superfint! Hon var så lugn och social på samma gång. När ledaren Yvonne satte sig på knä för att hälsa på alla fick hon världens underbaraste kram av Doris.

När vi tränade inkallning så sprang Doris fort rakt emot oss. Vi hurrar och är glada. Sedan springer hon rakt förbi med fokus på typ, horisonten. Haha, vad dumt det såg ut. Sedan testade vi att först locka henne med en vante och sen ropa in henne. Då stannade hon hos oss utan att kuta förbi. På tredje försöket.

Som hemläxa ska vi träna på kontakt. Så fort Doris tittar oss i ögonen ska vi säga ”braa!” och ge henne någon form av belöning.  Det är så roligt när hon efter ett tag förstår att ”om jag tittar på matte så händer det något kul”.

Vi använder ju redan den metoden när vi ger henne mat, släpper in henne genom dörrar etc. Hur bra som helst, och det skapar verkligen bra kontakt.