I dag var det först kalas här hemma på dagen, massor av folk. Doris var helt fantastisk och bara njöt av att vara i centrum.
Sen åkte vi till Årsunda och mina föräldrars torp. Doris körde galopphästspurter fram och tillbaka över åkern och nosade runt i trädgården.
Sen på kvällen kom Camilla och Liam hit. Lek först i en timme, sedan lugnade de ner sig och sov.
(klicka på den här bilden och studera noga Doris ansiktsuttryck.)
I dag har vår lilla fröken varit ensam hemma en lite längre stund i två omgångar. Det gick bra, tror jag. Och inget kiss i hallen. Hon är ju hyfsat hysteriskt glad när man kommer hem och piper lite, men det lägger sig fort. Sen somnar hon. Vilket gör att jag tror att hon mest har varit vaken och orolig när vi varit borta. Jag gömde lite godis i lägenheten och satte på radion lågt innan jag gick. Och låtsades som ingenting, inte säga hejdå och gulligull, utan mest bara ”försvinna” i väg. Så har vi jobbat hela tiden när vi lämnar henne. Samma när jag kom hem, bara går förbi henne först när hon hetsar och hälsar när hon lugnat sig.
Alla bra lämna-hunden-ensam-tränings-knep mottags tacksamt!
I dag var järngänget samlat i hundgården. Plus ett tillskott i form av en jätteovanlig ras (vita hunden på lilla bilden till höger, nedan) som jag såklart glömt namnet på. Det fanns bara fyra i hela Sverige tydligen. Arthur var ”gamlingen” i dag med sina två år. Annars bara unghundar och valpar. Då går det vilt till… Liam fick hela flocken efter sig och verkade njuta i stora drag, vallhund som han är.
Vi funderar på att bara säga ”gården” i fortsättningen. I dag var vi fler människor än hundar… mycket prat blir det, både om hundar men mycket om annat också. Jag tror människorna trivs lika bra som hundarna.
Doris kan kramas…
Och så hängde hon med Lill-babs hela kvällen. Det gick bra nästan hela tiden. Doris somnade under matbordet och låg över allas fötter och snarkade. Vår lilla sötnos.
Jag och Amelie träffades med hundarna i hundgården i dag. Och vem var inte där om Chili som blivit av med tratten! Pigg och glad. Doris var överlycklig. Så kom Pebbles och de stora hundarna tittade nyfiket på när de små bekantade sig.
Så var det dags för valpkurs igen. Vi fick träna på att fresta valparna med korv för att träna in ”nej” och ”varsågod”. Och lite inkallningsträning och stanna-träning.
Fredrik och Doris. Och i bakgrunden ledaren Yvonnes särbo och Yvonnes tik Ritza.
Korvfrestelsen gick faktiskt bra. Doris är ganska bra på ”nej” och ”varsågod”.
I bakgrunden fina akitan Fuji.
Här tränar vi på att hämta hunden i bilen. Gimli sitter kvar fint och väntar på varsågod.
Och efter träningen fick Doris, Selma och Mollie leka. Tussen i fram är Selma.
Volvon är tillfälligt trasig så vi lånar Fredriks morföräldrars Ford Kaa. Vi satt fyra vuxna och två hundar (varav den ena är stor som en kalv) i denna lilla bil.
Vid vattnet var lyckan total. Doris sprang runt som en galning, varv på varv, ner i vattnet, in i vassen, över stenar och träd…
Spaning.
Liam vill så gärna ha sin pinne. Men den är ju så långt bort…
Så han simmade och hämtade den! Som en liten utter!
Blöt och smutsig. Och glad.
