Månatliga arkiv: oktober 2010

Permalänk

Brudtärnan

29 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Oss ägare av Madelene 8 kommentarer

Doris och vi när vi gifte oss! Hon hade full fokus på en stilig kungspudel en bit bort…

Permalänk

Att öppna dörrar

27 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Oss ägare, Vardag av Madelene Kommentera

Jag vet flera hundägare som har problem med sina hundar eftersom de öppnar dörrar och rymmer. I bland kan de till och med öppna låsta dörrar.

Detta är inget problem vi har. Tvärtom har Doris aldrig lärt sig att man kan putta upp dörrar med nosen eller tassen. Hon står helt enkelt och väntar tills någon vill öppna dörren för henne. Primadonna som hon är.

I vårt hus finns det två dörrar som stänger sig själva (spöken?) så i bland möts man av den här synen när man kommer upp på övervåningen.

Tittut. En liten nos som tittar fram genom dörrspringan. Även om man lockar på henne fattar hon inte att hon själv kan öppna den.

Tack matte!

Permalänk

Doran

24 oktober 2010 Postat i Okategoriserade av Madelene 2 kommentarer

Lill-Doris! Och jag! Bilden tagen i januari 2009. Jag tycker att hon ser ut som ett gosedjur. Vi tyckte ju om henne massor redan då, men jag trodde nog aldrig att man kunde älska en dreglande, ständigt eftersläntrande älgkalv så mycket som vi gör nu. Doris har en sådan enorm personlighet som jag inte trodde att hundar kunde ha. Men det har hon. Knäpp och rolig på samma gång, och världens snällaste och klokaste (nåja, inte klokast i världen kanske). Och så fantastiskt lugn och trogen.

När man kommer hem efter en tuff dag på jobbet och hör Doris dundra ner för trappen för att hälsa, då finns inga problem i världen. Åh. Världens bästa hund. Tack för att du finns.

I går i höstlöven på promenad.

Permalänk

Olydiga hundar

22 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Olydiga Doris, På promenad av Madelene Kommentera

Var ute på promenad med Doran nyss. Hittade inte kopplet så hon fick skutta runt bäst hon ville. Hon stannade som vanligt demonstrativt utanför grannen. Så står hon där medan jag hinner hundra meter bort. Hon tror nog att om hon väntar tillräckligt så kommer Gibbe och Sakima att sticka ut sina nosar och vilja leka.

Vilket var exakt det jag trodde hände, för när jag gått en bit utan Doris som alltså står still vid grannen, så hör jag hundskall. Masar mig tillbaka och hittar Doris vid en liten tax! Med tillhörande husse i andra änden kopplet. Bad om ursäkt men taxen var så glad och ivrig att det smittade av sig på både mig och ägaren.

- Om du vill kan du släppa honom lös så kan de leka. Eller han kanske springer bort då? Hasplar jag ur mig när jag ser att ägaren har jaktkläder och han och hunden typ är på väg hem från dagens älgjakt. Men så inser jag att jag nu precis har förolämpat mannen genom att bara anta att hans hund är så olydig att den bara springer i väg.

- Förlåt, självklart springer han ju inte bort, säger jag urskuldande. Det vore ju för hemskt om det var så olydig.

- Jo, alltså, han gör det. Springer bort alltså. Sa ägaren.

Så jag skämdes lite och gick hem.

Permalänk

Tre anledningar att Doris ska ha en egen säng

22 oktober 2010 Postat i Latmasken Doris, Okategoriserade, Olydiga Doris av Madelene 5 kommentarer

1.

2.

3.

Känner faktiskt att det här inlägget inte kräver någon vidare förklaring. Herregud alltså, hon har ju tagit över helt.

Permalänk

Bushund

21 oktober 2010 Postat i Lek, Okategoriserade, På promenad av Madelene Kommentera

Vilken härlig dag det har varit i dag! Underbart väder, kallt men soligt. Långa skuggor.

Full fart! Ni skulle se hur snabb hon är! Hon kanske inte är renrasig… Vinthundar i släkten?

Busposen nummer ett! Kom igen då husse, jaga mig!

Såhär ser det ut när Doris har varit olydig. Här hade Fredrik ropat på henne utan att hon kom. Han sänker rösten och låter lite arg. Då lägger hon sig ner, viker öronen bakåt och släpper inte ögonkontakt. Vissa hundar kräver säkert mer ”bestraffning”, men Doris vet precis när hon gjort fel och visar det direkt genom att lägga sig ner och visa sig undergiven. Då brukar vi bara busa i gång igen, kanske göra en till inkallning på en gång bara för att hon ska få visa att hon kan.

Fredrik har inte en chans att hinna i kapp när de busar. Det är så kul att se vilken kontakt de har! Doris väntar in, och kutar. Hela tiden ser hon så glad ut. Hela hennes kroppsspråk utstrålar glädje.

En liten närbild i farten. Ha ha.

Älskar den här bilden! Klicka upp den så ser ni den lite större.

Permalänk

Misstag

21 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Vardag av Madelene Kommentera

Varje morgon tar jag och Doris en långpromenad innan frukost. Vanligtvis ser man inte en människa, men i dag stötte vi på ett äldre par med en briard. Den ylade och verkade väldigt sugen på att leka, men de sa att han var så ”häftig” när han lekte att han brukade skrämma alla hundar. Jag tvivlar dock på att Doris kommer ha något emot lite häftig lek, så vi bestämde att nästa gång vi stöter på varandra ska vi testa att släppa dem.

Hon frågade om Doris var dräktig också. Haha! Hon är ju skendräktig så hon har ju lite större tuttar än vanligt. Stumpan. Men inte dräktig, även om tanken på ett helt gäng grandisvalpar i huset lockar. Även min systerson Johan, fem år, kommenterade detta igår. ”Varför har Doris tuttar?” sa han och Doris såg förolämpad ut som vanligt.

Permalänk

Resande tass

20 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, På äventyr av Madelene Kommentera

Vi har en sådan duktig liten hund! I dag har vi varit i Söderhamn och hälsat på min syster som flyttat dit. Först bil till Gävle, sedan tåg till Söderhamn.

Lättare sagt än gjort. Tåget dit var inställt och ersatt med buss. Det är en sak att klämma in en grand danois på ett relativt luftigt tåg, men buss! Busschauffören bara skrattade när vi gick på och skojade om att ”den där hästen får nog åka i bagageutrymmet”. Doris såg förolämpad ut men den snälla busschauffören lät oss få fyra hela säten på bussen, längst bak. Två till Doris och ett till mig och ett till mamma. Haha. Då var hon nöjd, prinsessan. Sov nästan hela vägen.

På vägen hem blev det tåg i alla fall, också det gick mycket bra. Anledningen att jag blir så stolt när Doris är lugn och glad på tåg är att hon efter en incident med en närgången resväska på hjul är väldigt rädd för hela tågstationsmiljön. Inte själva tåget alltså utan mer perrongen och trapporna. Men det verkar alltså ha börjat växa bort. Bra. En nervös grandis är ingen kul grandis. Nu var hon lugnet själv. Hade skurit ost i bitar som jag matade i henne för att skapa ett positivt intryck av tågstationen och det verkade fungera.

Har förresten fått ovanligt mycket kommentarer här på bloggen på sista tiden! Det är jättekul, vi tackar och bockar!

Resevan vovve.

Permalänk

h2O

19 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Vardag av Madelene 4 kommentarer

Doris dricker alltid vatten ute i våra mjölktunnor som vi samlar regnvatten i. Jag tror inte ens att hon dricker inomhus längre. Hon passar liksom på när vi är på väg ut eller in från promenad. De är i perfekt höjd och så är vattnet kallt och friskt. Mums mums. Och det är väldigt tacksamt för våra golv, väggar och oss själva som slipper bli nedsölade av dreggel.

Permalänk

Saker Doris skulle säga

18 oktober 2010 Postat i Okategoriserade, Olydiga Doris, Oss ägare, Vardag av Madelene 5 kommentarer

Om Doris kunde prata skulle hon säga saker som…

- När man väl har börjat springa är det svårt att sluta. Det är därför jag blåser förbi er i bland när ni ropar på mig i skogen. Ni är så långsamma.

- Jag tar verkligen illa upp när folk tror att jag är en hane.

- Givetvis äter jag hellre er mat än min. Har ni sett hur min mat ser ut? Och hur den serveras…?

- Vad är grejen med pinnar?!

- Vad är grejen med bollar?!

- Jag förstår inte varför ni envisas med att sova i min säng. Köp en egen.

- Och ja, jag kanske är lite svårväckt i bland men det är ju så förbannat härligt att sova.

- Den där dvärgpudeln ser blodtörstig ut. Bäst att hålla avstånd.

- Nej, det var inte jag som åt upp köttfärssåsen från vardagsrumsbordet.

- Vardagsrumsbordet är verkligen i perfekt höjd att äta i från. Fast det gör jag inte. Men jag såg en annan som gjorde det.

- Jag hör visst vad du säger, jag bara bryr mig inte just nu.

- Jag har magiska krafter. Om jag tittar på dig tillräckligt intensivt ger du mig smörgåsen i din hand.

- Först vill ni gosa med mig, men sen när jag lägger mig på er så skriker ni. Himla konstigt.

- Det som händer när husse och matte inte ser har aldrig hänt.

- Bakar man en paj tillfaller automatiskt halva till mig. Sådana är reglerna. Ni vet det, jag vet det.

- Stor? Jag?

- EN MAN PÅ RULLANDE SKIDOR, HERREGUUUUD!

- Jag bara älskar uppmärksamheten jag får när jag blockerar TV:n.

- Skor ÄR mat.

- Vattenpölar är äckliga. Hundar som går i vattenpölar är också äckliga.

- Skyll er själva när ni ställer ömtåliga saker i mitt hus.

- Man luktar inte alls illa när man rullat sig i kogödsel. Och man behöver VERKLIGEN inte duscha efteråt.