Jag förstår inte varför ni hela tiden insisterar på att jag ska ligga i bakluckan…
…Framsätet är ju sååå mycket skönare. Att jag inte riktigt får plats spelar ingen roll.
Jag förstår inte varför ni hela tiden insisterar på att jag ska ligga i bakluckan…
…Framsätet är ju sååå mycket skönare. Att jag inte riktigt får plats spelar ingen roll.
Doris är med och ”hjälper till” hela dagarna. Helst vill hon vara i centrum hela tiden och gärna hinna lukta en sväng på varenda liten skruv som ska borras i. Vi är helt övertygade om att hon verkligen tror att det är hon som är arbetsledare.
Vadå lägger mig i? Jag måste kontrollera att allt går rätt till…
(ser ni fläckarna på ryggen nu? Läs kommentaren på förra inlägget, tror att det är en mycket bra teori).
Nackdelen med att jobba med att vara arbetsledare i en renovering är att man blir så trött…
…så kvällarna tillbringas snarkandes framför en brasa. (Ser ni hennes eleganta säng? Spegeln bakom ska upp på väggen när vi får tid för sånt pyssel…)
Vi hittade gamla trädgårdsmöbler i ladan som vi släpade ut och hann knappt provsitta innan en viss hund parkerade sig nöjt. Hon har förresten blivit prickig. Mer och mer för varje dag. Mörkgrå fläckar i den ljusgrå pälsen. Vi tror att det är vinterpälsen som hon fäller, fläckvis. Någon annan med grandis som märkt av detta?
För övrigt går allt bra i nya boendet. Doris har två nya bästisar i huset intill, Gibson och Sakima.