Vi var precis ut på en liten kvällspromenad med Doris. Det har nästan blivit en vana att ta en längre kvällstur nu när hon inte behöver går ut var tjugonde minut.

Vi börjar att gå några minuter med koppel och sen släpper vi henne lös och leker lite samtidigt som vi promenerar. Samtidigt tränar vi mycket inkallning med godis och lek, det har funkat bra men ibland tar det lite längre tid att förstå vad vi vill.

Ett kommando vi bara har använt inne tills i dag är ”Stanna” och det ska betyda ”stanna precis där du är och sätt dig tills vi säger att du får gå”.  Men i dag när vi hade henne lös och hon sprang iväg en bit provade vi att säga kommandot ”Stanna!” och mycket riktigt stannade hon på plats satt sig ner och väntade. Övningen upprepades två gånger med samma resultat. Toppen!

Vi tog en tur till djuraffären som ligger en kort promenad härifrån. Vi köpte ett nytt halsband då hon vuxit ur det första, och nytt koppel då haken på det första gått sönder. (Precis som uppfödare Eva sa att den skulle göra).

Nya kopplet och halsbandet. Kopplet är en meter längre än det gamla och så mycket stadigare och bättre. Längtar tills det blir riktigt mjukt och följsamt, nu är det nytt och lite stelt som läder är då. Premiärrundan gick väldigt bra, hon verkar inte märka någon skillnad trots att det är tyngre och lite mer som klirrar.

Vi köpte även en påse ”lösgodis”. 4,90 kr hektot. Billigare än människogodis, som Fredrik uttryckte det. Kanske är det där man ska fylla skålen med på lördag? Ser onekligen gott ut, och Doris verkar ju gilla det…

Det här är något Doris har börjat med de senaste dagarna. Hon går och sätter sig vid ytterdörren – alltså nödig. Vi skyndar efter; på med kängor och jacka, letar rätt på nycklar och koppel och en näve hundgodis. Under den tiden (nu snackar vi brandmansnabbt här, typ 10 sekunder) har Doris hunnit gått och lagt sig på badrumsmattan. Där ligger hon och ser helt uttråkad ut, som att hon har fått vänta i timmar.